BLACKWATER

Snuskigt värre.

Det verkar råda något slags missuppfattning om vem jag egentligen är som person. Länge har jag nu funderat över varför människor tycks förväxla mig med Jesus. Jag menar det finns en del saker i hans natur människor tar för givet att även jag arbetar efter.

-Att vara förlåtande

-Att vända andra kinden till

-Att jag istället för att lösa saker själv ska vända mig till Herren själv först i all min fromhet när jag behöver hjälp och stöd

Det gör mig jävligt förbannad. Om jag nu skall agera som ett slags 2000-talets Jesus kunde jag ändå ha fått något av hans verktyg att arbeta med. Till exempel att gå på vatten. Ingen stor grej alls tycker jag och det skulle göra underverk för mitt fiske.

Det gick en tid, jag blev mer förändrad än jag själv förstod….

Efter den dåliga starten imorse blev det väl bättre än förväntat. Lite småärenden i grannstaden och sen ut på sjön för lite fiske. Gråtrist väder men ändå skönt att komma ut och sitta där med endast ett öra fungerande. Fiske funkar ju även om man är döv så det gick bra. Resultatet blev 4 gäddor varav en skaplig, två mindre skapliga och en tjockis. Väl hemma genom dörren kändes doften av något som kokade och det var inte helt uppenbart att det var lingon även om jag visste att det hällts en massa sådant i en stor kastrull innan jag åkte. Ska bli lingonglögg efter ett recept vi fått av min kära moder. Får återkomma med både recept och några bilder senare. Det första jag bör göra nu är att ta med mig en öl upp till badrummet och värma både kropp och sinne i duschen. Småkallt även om tempen legat runt 10-12.

Hur skall man kunna bibehålla en positiv mäniskosyn och ha ett positivt förhållningssätt till livet när man möts av såna här rubriker det första man gör på morgonen:

Det var inte så länge sedan man grep en annan jävel som attackerade kvinnor i sina hem i Göteborgstrakten. Det värsta är att om man nu skulle hitta någon okänd bråkmakare i sin bostad så kan man inte avhysa denna utan att själv riskera fängelse eller skadestånd till inkräktaren. “Nödvärnslagen” har ju visat sig vara relativt tandlös för den som måste försvara sig. Kanske tänkte jag lite fel när jag ironiserade över Inger Davidsson som vill lagstifta om civilkurage.

Äntligen en politiker som begriper

Inger Davidsson stödjer handeldvapen für alles

Äntligen civilkurage

Låt kvinnor våldtas-annars straffar det dig

Somliga djur i vårt samhälle kan inte rehabiliteras eller bör inte rehabiliteras genom att vika julkort eller snickra Ikeamöbler i sina celler och kriminalvårdens verkstäder. Hur kan man försvara ett sådant brott som ovan? Kvinnan och hennes man kommer ju att behöva leva resten av sina liv med detta. Våldsmannen ett par år på sin höjd. I mina ögon samma sak som mord om än själslig död.

Fler media om detta:

Expressen

Dagens Nyheter

SvD

Flashbacktråden om fallet

På Flashback spekulerar man med all rätt gärningsmannens etnicitet ganska omgående. Det bevisas ju gång på gång att någon slags sexualundervisning i demokratisk anda behövs för många män med invandrar/flyktingbakgrund. Till exempel att fler deltagande män vid ett samlag inte förhöjer “upplevelsen” för kvinnorna eller att “överaskningssex” inte alltid uppskattas. Men oberoende av vilket ursprung just denne gärningsman har så motsätter jag mig någon rehabilitering och ett återförande till samhället igen. Han har förstört min morgon och det gifta parets liv.

Har följt skvallret om denna sk “Hovreporter” en längre tid på Flashback/Realtid/Egna bloggar 1 och 2 och 3. Ganska okänd och kanske mest uppmärksammad för sitt deltagande i Kändisdjungeln på TV4 tidigare i höst. Utan att känna henne rent personligen så kan jag säga att det verkar inte finnas något “Ladylike” över denna människa.

Kokainmissbruk, otrohet, falska våldtäktsanklagelser samt misshandelsanklagelser, bedrägeri, stöld och endast Gud vet vad mer hon sägs ha på sitt samvete. För att vara hovreporter känns det väldigt smutsigt och det är ju inte för intet man ställer sig frågan om resterande hovreportrar. Har inte hovet bättre koll på såna här saker så är det endast ytterligare ett argument att lekstugan på slottet bör avvecklas så att de kan rulla sig i sin egen dy utan publika ögon på sig.

Nu senast enligt den artikel som skrivits i Realtid har hon försvunnit med sitt barn till okänd ort. Det är bara en twist att hon gjort det utan faderns medgivande vilket gör det hela till “Egenmäktigt förfarande med barn”. Ungefär som när utländksa medborgare som har barn med svenska kvinnor tar dem och drar utomlands. Samma kaliber på brottet alltså. En otroligt tragisk historia med en sinnessjuk kvinna i en av huvdrollerna och det är underhållande att gotta sig i hennes liv och leverne på Flashback. Cains Många Ansikten månne…..?

Fick en rejäl sovmorgon och vaknade helt döv på ena örat. Har haft rejäla problem med det tidigare och det hade redan nedsatt funktion. Denna morgon var det dock en rejäl vaxpropp som satt sig gjuten. Inget fiske idag vilket kanske var lika bra eftersom jag känner mig lite sådär off i huvudet. Egentligen då man skall ägna sig åt avkoppling men jag tror jag vill vara inne hela dagen idag. Fiskekamraten bakar för övrigt bröd idag och själv gick jag upp i badrummet och lädde av mig naken för att duscha. Det var då jag plötsligt fick infallet att vända mig om och studera min egen häck i spegelbilden. Inte så pjåkigt tänkte jag och funderade på att göra det där brösttestet som jag hört talas om. Ni vet man placerar en penna under ena tutten för att se om den sitter kvar eller inte. Något slags värdemätare för om man har hängpattar eller inte. Själv funderade jag på att ta en tandborste och se om den fastnade i vecket mellan baklår och häck. Någon “annans” tandborste givetvis

Nu gjorde jag inte det, tror inte det skulle fungera att klämma fast den där. Aldrig tänkt på att min häck är relativt välformad ändå. Liten och fast liksom. Kanske borde jag använde mindre byxor framöver för att glädja min omgivning.

-Din fru är en riktig hora

-Ja jag vet, professionell sex all the time

Jag undrar om Nanok Bie är bitter idag efter publiceringen om hans narkotikabrott. Vad tänker han måhända att sprängs i luften när han spelar Demolition City 2…… På de media som gått ut med hans namn kanske?

För övrigt ett mycket kul tidsfördriv att spela. Jag sitter själv och tänker på byggnader jag avskyr lite extra mycket sådär när jag trycker på detonatorhandtaget

*Boooooooooooooooooooom!!!!!!!!!!!!!!!!*

Lustig artikel som jag missat i Expressen. Finner den lite komisk med tanke på allt annat som framkommit om Jans “ärlighet” på sistone. Förvisso från 2003 men nu kanske mamman fick svar på vad det var som var fel på Janne.

Det ryktas på nätet och i synnerhet på Flashback att Fredrik Virtanen ertappats med kokain i trumpeten igen, detta efter en artikel i Expressen. Som många vet är det inte första gången. Personligen har jag aldrig uppfattat Fredrik Virtanen som en “riktig” journalist, snarare en sån där som Fredrik Strage och Alexander Schulman typ. Finns två forumtrådar som behandlar ämnet. Tråd 1 och tråd 2. I dem kan man bland annat hitta lite lustig läsning om hur Virtanen ertappades i januari 2008 för kokain samt att han gillar att hångla upp festivaltjejer.

Fanns tveksamheter om det verkligen var Fredrik Virtanen på den “ståndaktiga” bilden, signaturen “tristan76” säger sig dock vara upphovsmannen och beskriver hur det gick till när bilden togs:

Kanske därför man inte uppfattar honom som en riktig journalist. Journalister brukar ju i regel vara tråkiga, högfärdiga och sakna groupies. Virtanen lever ju ett riktigt Rock´N Roll-liv. Nu såhär i efterhand blir ju dessa två inlägg från hans Aftonbladetblog underhållande. Post 1, Post 2. Och det sista på just den bloggen.

Ryktena visade sig dock vara falska att det skulle vara Fredrik Virtanen som var kokainjournalisten, enligt Realtid var det istället Nanok Bie, Ann Söderlunds fd make.

En lustig sak jag noterat är hur kvällspressen hänger ut utländska medborgare men blurrar foton och aldrig skriver ut namn på svenska förövare. Ta den här artikeln till exempel:

Med namn, ålder och bild pekar man ut Rebecca Stevenson som en dålig mamma trots att hon faktiskt har friats. Sen en annan artikel:

Två flickor och en pojke i åldern 17-20 år gamla har sålt en förståndshandikappad flicka som hora. Om de döms så kommer de iaf inte att visas med bild och namn. Vad har egentligen vi i Sverige för intresse av att veta vad den engelska mamman heter och hur hon ser ut när hon trots allt friats?

Har ju även sparat mina gamla serietidningar från ungdomens dagar och inser att jag har de absolut viktigaste publikationerna kvar sedan 82-83 av Fantomen. Bland annat det nummer som Fantomen tvivlar över sitt ärvda yrke som brottsbekämpare och bestämmer sig för att leva i staden som vanliga människor gör utan trikåer. “Medborgare Walker” och har lästs flera gånger. Minns att jag tänkte att Fantomen var en riktig tönt som övervägde att bli en vanlig människa bara för att han hade träffat den där Diana och skulle gifta sig. Hur kan man lämna sina pistoler, dvärgpygmeér och pirater för en tjej liksom. Jävla mupp.

Men han sansade sig och Diana visade sig vara en riktig puma. Ganska snygg också. Speciellt i “Dödens Klor” där hon kidnappas av en elak diktator och gör ett judokast på den fete grisen när han försöker kyssa henne. Jag tror jag accepterade henne mer när hon visade sig vara som vilken “kille” som helst. Sen det nummer där styvsonen REX bakgrund avslöjas med just namnet “REX”. En riktig tårdrypare. “Giftdrömmar” var en sensation på sätt och vis eftersom Fantomen då (antagligen som förste seriehjälte) tar tag i detta med narkotika. Elaka bovar stoppar serietidningar i LSD vilket gör Fantomen arg. När man tänker på det har Fantomen som tidning en hel del schyssta ideal att förmedla, eller hade i vart fall innan det blev en färgtidning och historierna blev flummiga. Han uppträdde ju alltid bussigt mot tjejer, hjälpte alla oavsett om de begått dumma saker tidigare i sitt liv. I den “Dödskallemärkte” fixar han så att den permanenta dödskallen på hakan som alla busar får faktiskt tas bort och ger den tidigare skurken chansen till ett nytt liv. What a guy va?

Agent X9 och Seriemagasinet växte man ju också in i. Kan inte påminna mig att serier någonsin sedan dess haft samma sätt att förmedla en historia. Som att se en riktigt bra film fast i serierutor. Rip Kirby tex. Blir till att sitta på min nyrenoverade vindsvåning sen och dricka öl och läsa serietidningar i väntan på att fisket skall ta sin början igen (om det nu någonsin tar slut dvs ). Var ut igår och kammade hem 10 gäddor i något som påminner om de svartvita serier jag nyss skrivit om.

Sen var det ju en grej till jag skulle posta mest för att visa min fiskekamrat varför jag fnissade så mycket när jag såg en viss skylt igår. Ni andra kan ignorera det juvenila i tanken

Jag tycker det är fint av Marcus Birro att följa upp sitt “något annat” med att bli en av deltagarna i Let´s Dance. Jag har väl inga invändningar om att en “sann rebell” kan bli komersiell. Många andra inklusive mig själv som sviker sina tonårsideal. Påminde mig om det där med Parkinsons. Ungefär så jag misstänker att Birro kommer att upplevas i programmet. Alkisskakningar a´la tuppjuck. Personligen har jag inte mycket övers till dans och har ofta debatterat detta med mina vänner och bekanta när det uppkommit på agendan. Dans är en form av parningsritual och inget annat. Orrar och tjädrar etc. Ingen tillfällighet att Dirty Dancing blev poppis eftersom den säger vad alla förnekar. Att gnuggningarna mot varandra till dåliga covers är ett sätt att få sig lite upphetsning. Finns ju andra former av dans och om detta skrev jag en krönika för drygt 2 år sedan:

Prima Ballerina

“Det var en sen lördagskväll och samtalet rörde mest drömmar om framtiden, barndomsdrömmar som aldrig riktigt uppfyllts och kanske en aning för mycket vin till maten, både före och efter för den delen med. En avkopplad och lättsinnig situation där jag för osannolikhetens skull inte fastnade i ett ältande resonemang i något vemodigt eller på tok för djupt ämne utan istället lyssnade på mitt sällskap. Mest för att hon sagt att jag var en dålig lyssnare och jag ville verkligen göra en kraftansträngning och höra vad hon hade att säga.

Jag har på senare år hört av bekanta att när hon skall beskriva mig är det argument nummer två varför jag är en sådan horribel människa. Att jag ogillade hennes dans. Jag tar det hela med ro. Jag hoppas bara innerligt att hon en dag rensar ett vardagsrum på fyllan, sätter på en E-Type CD och låter hennes publik se för dem själva. Kanske är de bättre kritiker, kanske ljuger de bättre, kanske kan de någonstans i henne se ett annat värde. För mig kommer hon alltid vara en Prima Ballerina med en släng av Parkinsons.”

Jag fick två mejl och ett telefonsamtal om det här inlägget. Var kanske lite svamlande där så jag kan behöva förtydliga lite. Jag kanske inte lägger av att blogga men det känns lite som att när livet tagit en annan vändning så förändras ju mycket av hur jag upplever saker och ting och med vilka. Den här bloggen känns på något vis en smula “smutsig” och innehåller en massa saker som jag inte gärna vill förknippa med människorna jag lever med. Därför är det svårt att vara lika “öppet anonym” som jag tidigare varit vilket begränsar vad jag skriver om mig själv och vad jag upplever. Då känns det plötsligt som en censur också.

Ända sedan Gubb Jan Stigson sågade Anna Anka med sin egen “förträfflighet” har jag kikat in på hans tidning och läst vad han egentligen sysslar med på dagarna. Skall väl enligt sina egna uppgifter vara den hetaste journalisten de har. Idag hittade jag en lite märklig artikel där tryckfels-nisse varit i farten alternativt att Gubb Jan Stigsons material editerar man inte bara sådär.

Både stora och små fel, mest undrar jag över hur man har en “kreation” till varandra. Sista meningen verkar för mig också helt ologisk. Tyder jag den fel? “Ibland samma dag i andra dagen efter“.

Ja detta är exakt inlägg nummer 2954 på denna blogg. 46 till och jag når 3000. Sitter och funderar över vad jag egentligen ägnat alla dessa inlägg åt. Någon gång då och då har jag verkligen velat haft något sagt, betydligt många gånger fler endast korkade provocerande saker. Sen vet jag inte, kanske har jag tröttnat på att blogga i det här formatet. Tappat tråden liksom. Lusten.

Först läser jag om bönder som får vänta på pengar för att kunna hålla sina gårdar vid “liv”. Man fokuserar på glädjen att Euron står i bra kurs. Innebär att Sveriges bönder delar på nästan 7 miljarder kronor. Sen ser jag och läser om det här. En miljard som svälter. Skulle man fördela ett enda års bistånd från EU till de svenska bönderna skulle det innebära att det gav dem runt 7 spänn var enbart från Sverige.  Undrar hur mycket 7 spänn skulle förändra de svältandes situation.

Sen sitter jag och letar priser på ris, läser om världens samlade produktion, om väderförhållanden, konstbevattning och problemen med lagerhållningen i asien. Tänker att det kan välan inte vara så jävla svårt att räkna ut hur man får mat till en svältande befolkning. Bara flytta omkring lite pengar, bistånd till bönder, sänka skatter, skrapa av överflödet från västländerna, etablera fabriker där de får arbeta för en 2400 spänn per år. Får de ju mat till slut och vi slipper se såna här foton. Men så enkelt är det tydligen inte. Jag blir bara trött i huvudet av att försöka lösa världssvälten.

Det finns små glädjeämnen i livet som gör det värt allt skit. Till exempel att få bacon/ost crepes serverade och att ha vetskapen att det inte ens är 24 h innan man sitter på sjön med ett spö i näven. Messade lite med fiskekamraten som verkade sugen. Gick bra i fredags för honom och det är ändå 8 plusgrader i luften på morgonen nu. Har inte fiskat sedan förra måndagen och även om tankarna varit upptagna med surgubbar och horor samt funderingar över vissa katters märkliga beteende, så har saknaden efter vatten och frisk luft varit enorm. Senaste dygnen har jag sporadiskt läst om gösen och känner att det finns potential att bärga en betydligt större än den 4-kilos som vi tog upp under hösten. Resterande timmar av helgen kommer alltså att gå enormt fort med den vetskapen.

I media rapporterar man nu om en våldtäkt som skall ha utförts av en riktig “stjärna“. En fotbolss sådan. Samtidigt går ju jakten som brukligt het på forumet Flashback där man ganska omgående kunde konstatera att det var Yannick Bapupa man letade efter.

Inte första gången Gefle IFs mittfältare är i blåsväder. För två år sedan var han överlycklig över att ha undkommit ett fängelsetsraff för misshandel med endast 90 timmars samhällstjänst och skyddstillsyn. Då gällde det misshandel, olaga hot och olaga frihetsberövande av sin fru. Minns alla inslagen på TV om hur klubben Gefle IF skulle stödja och stötta honom så att han kunde komma tillbaka till fotbollen igen. Nu var han förvisso på väg till Kalmar FF där man kanske inte alls är lika stöttande för anklagelser om våldtäkter. Märks idag om än inte annat på fotbollsforum där Kalmarsupporters fått nyheten.

Sen kommer den “rasiliga” aspekten in. Kvällspressen brukar vara ganska generösa med att ge små hintar i bilder som det kan vara som döljer sig bakom en anklagelse gällande kända personer. Vita människor blurrar man bara ansiktet på så pass mycket att det syns att det är en vit människa. Svarta människor raderar man helt så att det inte finns några spår av att det kan vara just en färgad person. Realisten lyfter fram detta. Det är alltså skillnad på kändis och kändis i kvällspressen också. Men med handen på hjärtat, hur många vita fotbollsspelare med afro har ni sett i Sverige på sistone?

Läser på SvD om partikelacceleratorn i Cern. Sist jag hörde något om denna manick så skulle jorden gå under om den startades, gick ju inte så även om experimentet inte kunde genomföras eftersom den pajade ihop. Nu ser jag även att en fågel tydligen släppt en baugette på den så att elstationen slogs ut utan att den förolyckats. Man undrar ju om man verkligen skall hålla på med det där när en baugette tydligen kan få den att haverera. Men det mest intressanta i artikeln kommer på slutet. Är ju ingen större fan av DaVincikoden eller Änglar & Demoner så konspirationen i de böckerna har jag liksom undgått. Men jag förstår att Vatikanen inte gillar vetenskapsmän och vice versa. Klarhet i ämnet hur livet och jorden egentligen uppstod kommer ju göra endera sidan otroligt besviken.

Men hur är det egentligen då? Att en Gud skulle ha skapat Adam & Eva och sen genom incest befolkat jorden skulle ju förklara en del människors beteende, dock är den storyn icke så trovärdig i mina novisögon gällande vetenskap mm. Men är vetenskapen så defintiv då? Jag menar en atomforskare eller till och med en ornitolog skulle kunna dra i mig vilken skapelseberättelse som helst baserad på lite matematiska fakta eller mumlande om celldelningens släktskap med atomer etc. Har inte vetenskapen sina egna profeter och Jesusmänniskor? Nobelpriset är ju lite av Jesus intåg i Jerusalem. Man kastar gåvor mm omkring sig (sägs även att deltagarna får sig ett blow job av livs levande Lucior, skröna kanske). En dålig forskare får ju också en “korsfästelse” om det inte instämmer med de andras övertygelser. Man blir av med sina forskningsanslag mm och får inte längre strutta runt på Campus vid Universiteten. Felaktig teori = Jesus öde. 

Skulle ju kunna vara så att vetenskapen egentligen lurar oss lika mycket som Bibeln med vissa undantag av elimentära drag. Tex att man skall vara snäll mot sin nästa och att ägg kommer från höns, himlen är blå och det är jävligt långt till stjärnorna mm. Och just på tal om ägg så undrar jag om man verkligen kan lägga alla sina egna i vetenskapens korg. Tja jag vet inte.

Jag blev helt omotiverat attackerad med en verbal svada okvädningsord av en medelåldersman tidigare på kvällen. Inte nöjd med servicen, inte nöjd med något och till slut inte heller nöjd med mig. Detta var enligt honom ett “skit” med brutalt kortad beskrivning. Jag flippade ur och kontrade med att han i sin tur var en ”skitgäst” varpå han lämnade platsen hånflinandes. Nyss återkom han efter att ha strukit omkring lite och inledde sitt samtal med “Du ska veta att du ska få ett helvete“.

Jag hade ju en föraning att det inte var slutdiskuterat så jag hade tagit mig friheten att genom en snabb sökning på Google lokalisera mannen för att se vem han var. Visade sig vara en VD på ett mellanstort svenskt bolag. Printade ut hans bild och den korta beskrivningen av vem han var och hur han är som person. Kan ärligt talat säga att jag var så arg att jag skakade när han inledde med ett sådant hot. Jag tror jag stammade när jag kontrade med “Herr ******* förmodar jag“. 

Efter det blev det en smula kaotiskt. Hans fru som smög i bakgrunden drog som en avlöning, han själv blev likblek och stammade om att vi skulle se saken som utagerad och ville ta i hand. Varje sekund som jag dröjde med att göra det skakade hans utsträckta hand i luften. Tror aldrig jag någonsin kännt den där kicken av adrenalin på samma sätt och då har jag gjort mycket saker i mitt liv som kan betecknas vara “riskfyllt”. Jag tog helt enkelt en rövare där jag riskerade mitt arbete (som jag ändå är ointresserad av men ändå har en pliktkänsla för).

Vad jag gjorde var att sträcka fram utskriften och visa att jag väl visste vem han var. Jag pekade efter hans hot på övervakningskameran ovanför oss och ljög att allt fanns på band. Hans första utbrott och hans hot. Det var då han blev likblek. Jag gnällde i mitt tidigare inlägg om övervakning från diverse instanser. Nu vann jag en snabb seger tack vare rädslan att övervakas, kanske en “Pyrrhusseger” vilken kan visa sig bli dyrköpt om min chef tolkar situationen annorlunda. Har redan haft telefonontakt med min närmaste chef om situationen. Lät lite sådär “Va-fan-har-han-gjort-nu“. Men någonstans inom mig kände jag att nu jävlar är det nog med människor som ideligen skall trampa på andra utan egentlig orsak. Det finns några skäl till detta som uppstått de senaste dagarna. Jag är trött på att inte kunna slåss på samma villkor. Nu blev det ju en helt annan situation eftersom denna person trodde att han uppträdde relativt inkognito. Svart på vitt att jag vet vem han är, jag har “bevis” på hans utspel och det kom ned till det slutgiltiga “Vem har mest att förlora? Du som VD och förtroendeuppdrag, jag som en vanlig anställd på en plats han var missnöjd med“.

Jag förstår att han är VD just. Måste vara snabb på att fatta bra beslut helt enkelt. Så här i efterhand hade det varit roligare att tillkalla polis och sett honom blivit utsläpad på gatan och bortförd för att vakna upp kallsvettig i en fyllecell. Såna här människor beter sig ju sällan lika illa nyktra. Att jag sedan kunde ha tipsat media om vad som hänt och kanske hittat någon som inte gillar företaget eller VDn som skrivit en giftig artikel om det hela. Jag brukar ju alltid hävda att om det finns en 50/50 chans att lyckas så misslyckas jag. Nästan samma med om det är en 99 chans att lyckas. Nu var det på nått sätt lika korta strån och jag behövde aldrig dra mitt för att visa det. En märklig känsla minsann.

Vi lever som alla vet i ett övervakningssamhälle. Man kartlägger dina resvanor med hjälp av länskort, dina köpvanor genom kontokort, dina studier genom bibliotekskort, dina rörelser över landet med hjälp av tankkort. Listan över hur många elektroniska spår vi lämnar efter oss dagligen kan göras lång. Det senaste draget att komma åt privatpersoners göranden står Länsstyrelsen för. Man åker nu tvärs och kors över landet för att informera hotellbranschen och taxibolagen om hur ett angiverisystem skall fungera gällande sex och lust. För att komma tillrätta med problemen gällande prostitution, trafficking vill man få personal som arbetar inom dessa rörelser att känna igen tecken på “offren” och “förövarna”. Detta är ett litet inslag av vad man säger:

Hur man upptäcker ett offer

-Flera män i sällskap med en kvinna-attityd, stämning

-Kombinationen man och kvinna stämmer inte – ålderskillnad, attityd, stämning

-Kvinnor och barn med bristfälliga kunskaper i svenska eller engelska i kombination med ängsla och rädsla

-Flera män som besöker samma rum

-Hur betalar gästen sitt rum. Kontant betalning kan ibland vara ett sätt att inte uppge sin identitet

-Hur ser det ut på hotellrummet – kondomer, potensmedel

Punkterna är skrattretande banala. Vad man säger är då enligt min mening:

-Flera män får inte umgås med en kvinna samtidigt, det misstänks vara gangbangpartyn

-Äldre män får inte ha en yngre kvinna som partner, kvinnan måste då vara en hora

-Pratar man inte svenska eller engelska tillräckligt bra är man ett offer för trafficking

-Kvinnor får inte umgås med män utan att det finns övervakning. Länsstyrelsen vill alltså införa samma system som inom Islam mm

-Du får inte betala kontant för då är du antagligen kriminell

-Potensproblem och preventivmedel innebär automatiskt att du inte bara lider psykiskt och idkar säker sex, du är en horköpare också

Men det slutar inte där. Man skall alltså genom dessa enkla råd få hotellpersonal och taxichaffisar att ange alla som verkar misstänkta prostitutionsköpare/horor. Jag sticker inte under stol med att det förekommer. Tvärtom ser vi tecken på det dagligen. Man lär sig hur att se alla tecken. Hur diskreta människorna än försöker vara så blir det uppenbart eftersom man inte ändrat sina metoder på åratal. Man skall ha i minnet att försäljning av sex och köp av detsamma till 100 procent är något man inte vill skylta med. Därför är man mycket noga med att på fasaden få det att se oskyldigt ut. En man går in ensam, kvinnan kommer efter ensam, båda lämnar platsen lika ensamma. Vi som arbetar inom branschen lär oss känna igen det fåtal som frekvent besöker våra arbetsplatser och uppträder likadant varje gång. Men Länsstyrelsen och polismyndigheten gör en rejäl djupdykning med denna turné. Inte bara för att man mycket fördomsfullt och inkorrekt gör det möjligt att peka ut vem som helst i princip som sexköpare, utan för den metod de förväntar sig skall fungera. Ett angiverisystem utan förankring alls i verkligheten. Ett ämne jag med befog kommer att återkomma till.

Ponera att en ivrig liten kortis fått ett eftertraktat arbete. Tänk att denna kortis som mäter runt 155 cm redan från början borde ha insett att dennes längd inte kommer vara behjälplig i arbetet. Sen kommer det till att utföra arbetet och då uppstår först lustiga situationer, sedan irriterade situationer. Kortisen måste i sitt arbete nå upp till höjder som människor vid 180-190 har små problem med. Kortisen kunde släpa med sig en stege och fixa jobbet men är för lat för det. Vad gör den då? Jo den ställer sig och hoppar utan att nå upp. Sedan försöka välta saker för att få ner dem. Sen komma och fråga om denne kan få hjälp att ta ned sakerna. Visst de första gångerna kan man ju tycka att det är okej. Att hjälpa sina medmänniskor är alltid trevligt. Men att kortisarna tar det för givet är mindre trevligt, speciellt om man själv vill sitta i lugn och ro och dricka sitt kaffe efter ett slitsamt arbetspass.

*Hör hur kortisen hoppar jämnfota i korridoren utanför*  

Klampande steg in på mitt kontor. Där står kortisen. Där sitter jag.

-Kan jag få hjälp kanske?

-Med vaddå?

-Ja jag måste ha ner några plastbackar annars kommer jag inte in i hissen

-Är väl inte mitt arbete heller

-Ja men hur ska jag göra då?

-Tja be någon annan eller hämta en stege

-Du är fan dum i huvudet

-Inte jag som är för kort för mitt arbete

Sen klampar personen iväg och sliter ned en hög med backar så det skramlar så inåt helvete. Jag gör inget. Jag är faktiskt trött på att alltid göra personens arbete när inte armarna räcker till. Jag är dessutom snuvig och lite småelak efter 5 dagar i Babylons inre.

Man kan inte slåss mot det man inte ser. Då famlar man mest omkring och slösar krafter på att vifta okontrollerat ihopp om att kanske träffa något. Sätter man sig ned och kör taktiken att vänta ut det man slåss mot så kanske man finner sig sittandes en väldigt lång stund och till slut inser att ingen kommer. Är man då sin egen värsta fiende?

Personligen tyckte jag det var hysteriskt kul. Stod och borstade tänderna imorse och råkade se en text på en flaska och började fundera över vad “han” egentligen heter och om han är nått slags 2000-talets ghettoflourtant:

Var ju en smula lika stavning men antagligen inte rätt koppling. Men så kan det vara.

Äntligen uppmärksammad av media:

Och av självaste TT. Kan man tänka sig. Jag var lite avundsjuk på Mats borta där på Galaxybloggen som spanats på av media ett tag nu. Vet inte om han vet det själv men igår smög de omkring och kollade på hans sida. MediaCreeper har blivit lite av ett gift när det gäller att se vilka bloggar som är aktuella. Nu sitter jag och funderar över vad de möjligtvis har jagat för nyheter att skriva om från min blog. Fantasin skenar och det kan ju röra sig om exakt vad som helst. Jag har mina små vaga funderingar eftersom det en tid visat sig att jag länkas från ett visst håll. Gäller en viss herre med förkärlek för vita små dildos i stjärten eller för att använda mer “korrekt” språbruk “Rakt upp i krysset“.

Hobbyorginell är ju en dam som jag tidigare sagt att jag uppskattar på nätet. Mycket för hennes rubriker på inläggen och mycket för att hon går utanför det där vanliga tramset. Hon fick mig idag att skratta högt och sedan tystna för att förundras över hur konstig världen egentligen kan vara. “Hej Bullen! På min semester knullade jag en mur-Kan jag ha blivit gravid? ” Klickade mig vidare från hennes länk till damen ifråga som jag minns från något med Fredrik och Filip på Kanal 5. Objectum-Sexuality. Mycket riktigt en galenpanna som har sex med objekt. “After all, there are many different sexualities — if you care to look around. To have make love with a thing isn’t any more difficult than having sex it with a man or woman.”

Bevisar ju bara att hon är galen. Om man nu köper det där med att alla objekt och ting har en själ så kan man banne mig inte köpa att man kan ha sex med vad som helst. Eller tänker jag fel här?

-Sten: Kan gnida sig emot den

-Sax: Kan gnida saxen emot sig

-Påse: Ja det finns ju redan sexlekar med kvävning så why not

-Eiffeltornet: Gnidning eller kanske rentav gränsling?

-Wolkswagen: Ja det såg jag med egna ögon i en dokumentär hur en man idkade sex med bilen

Ju mer jag funderar på det, ju mer övertygad blir jag att man faktiskt kan ha sex med allt, men jag skulle nog inte gå så långt att säga att man kan ha en relation. Ett förhållningssätt till, men inte med. Sen finns det ju rent omöjliga saker enligt mitt sätt att se det. Ett paket Corn Flakes till exempel. Matvaror i all ära, falukorvar i anus och termosar med halvljumna makaroner att stoppa kuken i, men Corn Flakes? Matvaror kanske inte heller kan räknas till denna grupp med murar, torn och tinnar samt statyer. Finns ju ett “visst liv” i nästan alla matvaror.

Drar mig till minnes att jag skrivit om fenomenet med “stolpbögar” tidigare, bland annat på min gamla blog. Fortfarande är jag den enda i världen enligt Googles sätt att se det som skrivit om detta fenomen. Det existerar. Jag har sett det själv.

“Ja det finns faktiskt något som heter stolpbög. Det är skygga personer som smyger runt och smeker stolpar. Lyckstolpar, vägstolpar, staket ja allt som är avlångt och står rakt upp. Vet inte om de tänder på räcken också som ligger vertikalt. Kanske inte samma upphetsning. När de hittar en stolpe de gillar så ställer de sig med skrevet tätt intill och gnider tills de kommer. Det är helt sant. Trodde inte heller det innan jag fick se det ske på riktigt. En ökänd stolpbög som gnidit sig mot många stolpar utanför dagcenters, daghem och stängda butikslokaler. I samma kategori placerar jag människor som dansar offentligt och i grupp. Lidelsefulla småäckel.”

Kanske heter det inte stolpbög utan “Objectum sexuality” som kvinnan påstår. Kanske är knullande av Berlinmuren och andra objekt inget annat än en form av stolpbögeri. Jag får finna mig besegrad mot mina egna fördomar i detta ärende. Det verkar vara en vedertagen sexualitet. Egen hemsida och allt.

Nej enligt ett inlägg jag snubblade över finns det en halv miljon tjejer som bloggar men endast ca 100 stycken killar. Bloggandet handlar mest om smink och mode enligt det inlägget. Kanske dags att ta en realtycheck. Visst domineras bloggandet massmedialt av tjejer som tror sig kunna göra en karriär på samma sätt som Blondinbella eller andra gjort, men knappast en sanning att det är ett tidsfördriv som killar inte ägnar sig åt. Det skrivs mycket i media om modebloggande tjejer men vad folk i realiteten läser är snarare helt andra ämnesområden. Media har inget intresse av att skriva om bloggare som på många områden konkurerar med tidningarna själva. Lite som såna där gulliga ulliga katthistorier som lokaltidningar ägnar sig åt. Att göra bloggandet till en genusfråga känns bara korkat. Radar jag upp mina favoritbloggar så är det ungefär 50-50 män och kvinnor. Ingen av dem är modebloggare, snarare tvärtom. Dessutom kan jag inte förstå varför det skulle spela någon större roll vilket kön en bloggare har om de har något att säga. Kanske borde köra en omröstning på min egen sida vilka som egentligen läser den och vad man föredrar för kön på skribenten.

Fadde “Fadderallan” Darwichs fängelsedom står fast. På sin blog skriver han om att det mest kan ses som en betald semester. Det lustiga är egentligen i inledning av inlägget där han säger sig inte vara bitter men ändå hasplar ur sig “Tänker inte gå in på själva brottsrubriceringen och älta i hur skyldig eller oskyldig jag är. Det skulle bara bli fel och låta bittert, för det är jag verkligen inte. De vänner som svek mig så att jag själv fick ta smällen för att ha varit naiv bör vara det, för de har inte mig kvar som vän.” Luktar bitter det där Fadderallan, inte alls ett vanligt Faddeskämt ;)

Själv undrar jag mest hur det blir med bloggandet i ungefär ett år av de 16 månader han skall skaka galler. Kanske får han uppslag till mycket nytt material och nya Faddeskämt. Till exempel “Killarna på avdelningen bestämde sig för att skämta lite med mig och tryckte upp sina könsorgan i mitt anus i duschen. Vilka skojare va? “